Hyttdoktorn

Hade tänkt starta det det andra inslaget med att kortfattat återkoppla lite till det försök vi ska göra i sommar i masugnen på Nya Lapphyttan. Vi har under de två senaste försöken gjort en hel del förbättringar i både utrustning och råmaterial så att vi till slut ska få en masugn som producerar tackjärn av lite större mängd och med ökad processtabilitet.
 En sak vi ska göra i sommar är att vi ska använda oss av grövre malmbitar som passar bättre till rostningssteget som vi sedan får boka (knacka ner) till mindre storlek som passar bättre att chargera ugnen med (storlekskordning spetsen på lillfingret).
Grunden i den malmblandning vi vill ha kommer från utgrävningen i Lapphyttan. Där har man delat in de malmprover man tog i 7 olika typer av malm. Det är:

- Kvartsrandig hematit med låg MnO-halt (låg Al2O3-halt)                    
- Skarnmalm (hematit) med låg MnO-halt men högre Al2O3 och MgO än den ovan 
- Magnetitmalm med hög MnO-halt och med MgO högre än CaO
- som ovan men med högre P-halt
- Fe-mangan-silikat malm (14% Fe,18% MnO och 40% SiO2)



Genom att göra en beräkning baserad på de tackjärns- och hyttslaggsanalyser som man funnit så har man kommit fram till att det i princip varit tv å typer av malmblandningar som körts. En mix, som utnyttjades under den första perioden av drift i Lapphyttan, bestående av 75% av den kvartsrandiga malmen /skarn malmen blandat med 25% av magnetitmalmerna ned hög MnO-halt. Den andra mixen, som används senare består huvudsakligen av magnetiterna men med en tillsats av storleksordningen 10% järn-mangan-silikaten för att höja MnO-halten i både järn och slagg. Jag tror jag ska ta tag i och göra en egen beräkning av hur blandningen kan tänkas sett ut. I den artikel jag har så är det en del antaganden som ser lite luddiga ut.

Genom att jämföra dessa prover med de analyser som finns uttagna för alla de gruvhål som finns i Norberg kan visa var de kommer i från. På Jernkontoret i Stockholm finns det insamlat kemiska analyser på i stort sett alla malmer som bröts i slutet på 1800-talet och i början på 1900-talet. Bland dessa finns det dock en massa malmkroppar sominte bröts på 1400-talet så man kan inte ta och jämföra alla.
 
Däremot finns det en akademiska avhandling från 1721 (Isaac Granagrius) som berättar om de förstklassiga gruvorna som var i bruk på den tiden. Det var Östanmås grufwa, Röberget, Sandbackan, Lilla Kijlgrufwan, Kittelen, Hästbäcken, lilla Bondgrufwan, Rawaldsberget, Morberget, Gambla Morberget, Kåckstrecket, Tremeninsgrufwan, Storstrecket, nya Morberget, Kallmorberget, stora Kolningsberget, Klackberget, Hackebo, nya Kolningsberget och Hedkäraberget. I princip alla dessa gruvor finns det analyser ifrån så det kan finnas möjlighet att koppla malmerna till gruvorna.

Granagarius är lite kul för han pratar om 5 typer av malmarter att använda. Det är:
- Torrsten                              (kvartsrik hematit)
- Blandsten/Qwicksten      (magnetit med dolomit/kalksten)
- Lijm                                     (kalksten)
- Hwitsten                             (kalksten)
- Sandbacka                        (tydligen en riktigt bra malm från Risbergsfältet som
                                                är en blandning av de första två  malmarterna)

Det behöver inte vara järnmalm för att vara bra för hyttor.

Tyvärr kan vi inte bara hämta lite olika malmer för att använda i Norberg. Vi har tillgång till en kvartsrandig hematit och har tidigare använt en magnetit med dolomitinblandning (Dannemora i Uppland) men nu ska vi nog få tillgång till lite handplockad malm från Gamla Kolningsberg. Det ska bli bra att få använda magnetiterna från Gamla Kolningsberg för det borde bli bättre rostning när vi kan använda den malmen som har grövre styckestorlek.  Om det sen visar sig att det inte finns tillräckligt med Kolningsbergsmalm att använda så får vi kanske ta kontakt med Dannemora och höra efter om det inte går att få tag på grövre Dannemoramalm än den vi har nu... de är ju på gång att starta brytningen igen.

Får vi dessa malmer kan vi nog få ihop rätt blandning till hyttan..... och då är det bara resten kvar innan det rinner järn ur hyttan.

Oj... det tog lite tid att få ihop detta inslag och det inte så kortfattat heller ... men nu är det dags att ta tag i packningen. Jag ska snart iväg på påsksemester i Gällivare. Snö och sol ska bli skönt.